Det ekonomiska kretsloppet

 

Ekonomer talar ofta om ett så kallat ”ekonomiskt kretslopp”, och även de som inte är insatta i ekonomi har med säkerhet hört talas om detta begrepp. Denna artikel försöker på ett enkelt sätt att förklara det ekonomiska kretsloppet för en icke-insatt person. Den börjar med att förklara ett förenklat ekonomiskt kretslopp för att sedan utvidga konceptet med fler verklighetsreflekterande detaljer.

Ett förenklat ekonomiskt kretslopp

Det ekonomiska kretsloppet förutsätter att en nations hushålls totala inkomst är lika med en nations företags totala utgifter. Vi börjar med att betrakta denna bekräftelse med en världsekonomi som objekt, det vill säga en ekonomi utan importer och exporter. I denna ekonomi, där hushållen förser företagen med arbete, kommer företagen betala hushållen med den inkomst som hushållen sedan kommer att lägga på företagens produkter. Läs denna mening två eller tre gånger, det lönar sig att förstå den! Om det känns som en bra idé kan du teckna två cirklar på ett papper och låta dessa skildra hushållen respektive företagen. En pil från hushållens cirkel till företagens cirkel betecknar arbete. I gengäld får hushållen produkter, vilket skildras med en pil från företagens cirkel till hushållens. Ytterligare en pil från hushållens cirkel till företagens får stå för utgifterna hushållen lägger på företagens produkter. Den sista pilen från företagens till hushållens cirkel står för hushållens totala inkomst. Et voilà, ett enkelt ekonomiskt kretslopp!

En detaljrikare bild

Vi utvidgar nu vår analys med följande element:

  • sparande (S)
  • skatter (T)
  • nettoimporter (NI)
  • investeringar (I)
  • transfereringar och subventioner (G)
  • nettoexporter (NE)

Efter att hushållen tjänat sina inkomster kommer S, T och NI ”läcka ur” inkomstkretsloppet. Tänk så här: när hushåll sparar en del av sin inkomst, kan de ju inte lägga all inkomst på företagens produkter. När regeringen beskattar en del av hushållens inkomst, kommer hushållen att kunna lägga ännu mindre på företagens produkter. Den sista delen av inkomsten läcker ut ur det nationella ekonomiska kretsloppet när hushållen köper importerade produkter, för då går ju utgifterna inte runt i den nationella ekonomin.

Bara för att repetera. Det ekonomiska kretsloppet förutsätter att en nations hushålls totala inkomst är lika med en nations företags totala utgifter. Detta förutsätter under närmare betraktelse:

  • (1) …att sparande (S) motsvaras av investeringar (I)
  • (2) …att skatter (T) motsvaras av transfereringar och subventioner (G)
  • (3) …samt att nettoimporter (IM) motsvaras av nettoexporter (EX)

Du frågar dig kanske nu varför detta är fallet. Det är viktigt att förstå att I, G och EX betecknar utgifter ur et nationellt perspektiv. Investeringar är ju en av företagens utgifter (på investeringsprodukter), G står likväl för utgifter (på produkter), och EX är motstycket till IM, alltså utländska utgifter på den inhemska ekonomins produkter.

I själva verket stämmer (1), (2) och (3) ovan nästan aldrig, hursomhelst stämmer ekvationen

(S – I) + (T – G) + (IM – EX) alltid. Det är alltså fullkomligt möjligt, att sparandet i ett land överstiger investeringarna, och att t. ex. G finansieras med S. Här är det ekonomiska kretsloppet också förklarat.